Äkta kärlek?

Vad är egentligen äkta kärlek?

Är det då kärlek från bådas sida gemtemot varandra? Eller vad?
Hur är det då sedan om man inte får kärleken besvarad? Man älskar någon som inte verkar älska en tillbaka?

Hur är det då sedan ifall båda älskar varandra, men åsikterna är olika? Man har inte samma framtidsplaner?
Om ena vill förlova sig, den andra inte. Den ena vill gifta sig och inte den andra?
Skall man då fortsätta leva som förrut? Eller skall man gå skilda vägar. I hopp om man kanske skulle hitta någon med samma mål i livet?

Eller skall man leva på känslan?

Älskar min sambo över allt annat. Men vi har inte riktigt samma mål i livet... Eller så har vi det. Men en av oss är så förbannat feg, rädd, skräckslagen...

Vem vet...
Kanske det blir vår tur någon gång?

Vi har ändå ett barn ihop. Vi är ändå bundna för livet.
Don't get me wrong now! Det är inte enbart för att vi har en son tillsammans som jag önskar att han kunde fria... Eller åtminstone förlova oss. Utan det är för att jag verkligen inte kan tänka mig ett liv utan honom och William! De är båda två mina ögonstenar! Det bästa som någonsin har hännt mig!

But the excuse I got when I asked why not... Wasn't the best?

"jag är kanske inte redo att binda mig på allvarligt"....

Well... Take it as you want...

Älskar de båda två massor. Jobbigt att vara ifrån dem. Vill inget annat än att vara med dem hela tiden. Få ha våra myspys stunder! Nog det bästa som finns!

Tillit och förtroende

Vad skall man göra om man börjar tappa tillit och förtroende för en annan person?

När det dessutom gäller en människa man väldigt mycket gillar och dessutom VILL ha tillit för?

Börjar kännas ganska tamt redan det här nör du har så himla mycket förhoppningar och förväntningar. Men det blir som aldrig till någonting! Varje gång det kommer någonting, som den andra skall inhandla någonting som är super hemligt. Sedan låter bli att göra det. Och dessutom talar om det flera gånger.

Kan vara riktigt ärlig att det sätter igång alla mina drömmar och tankar. Man hoppas och väntar med iver och det blir inte till någonting. Vill så himla gärna, längtar något otroligt. Tillika som jag vet att det aldrig kommer att bli av!

Har ändå inofficiellt för mig själv massivs med förhoppningar över att han kommer att visa att han är en riktig karl och ta sig i kragen. Men man får väl förtsätta hoppas.

Skulle bara villa lägga ner mig och gråta. Finns ingenting annat än det jag skulle villa göra!

Williams kalas börjar bli i sin ordning! Dekorationer fixade, kakor planerade. Snart är det dags!

Min lilla pojke blir 1 år gammal!

Har fått råkopiorna på 1 års-fotona! Helt underbara! Skall beställa bilderna denna vecka eller i måndag! Kul!

Någonting man kan ta och fördriva tiden med och buffa undan alla ångest man har över den andra.

Fed up?

vakar då en natt nu. Sista halvtimmen på G. Har något otroligt sjukt i ryggen. Börjar vara såå trött på allt och alla. Funderar hur jag skall överleva en timme innan jag är hemma? Skulle kunna lägga ner mig och sova NU direkt. Skita i allting.

Vi får göra som grodan. Lev i hoppet. Fortsättar leva i hoppet om att någondag, sedan. Nån'gång kanske möjligtvis. Har massor med drömmar och förhoppningar. Önskar någondera av dem skulle kunna slå in. Känns som om man går och trampar i degfaten hela tiden. Men kanske det bli bättre?

There's the Dejavú again... Heh

Kan verkligen jag också!

Tänker inte sluta med denna blogg. Kan också ge tillbaka.

Fick som sagt då höra om hur fel det är att skriva bolgg. Att jag inte diskuterar med min kära sambo om saker och ting. Har nu provat på han "sätt". Men fan i mej tänker jag ge upp någonting på komando, om inte den andra parten kan ge upp någonting som den själv sagt att den skall ge upp.

Trött och sliten ja visst! Vet varken ut eller in om någonting. Vet heller inte vart jag skall börja att reda ut denna soppa heller. Lögner på lögner. Svek efter svek. Kanske låter väldigt hemskt. Vid vissa situationer är det också. Men oftast nog inte. Mera principer.

Börjar vara trött på att bli underskattad på det viset som man oftast blir. Vilket jag förstår till en viss del, men fan efter all den tid tillsammans, skall det verkligen fortsätta? Efter så många gräl och strider förstår jag bara inte varför vissa saker måste fortsätta i samma stil? Börjar kännas ganska tröttsamt när det är samma saker ännu som spökar. Eller inte då samma saker. Men samma jävla lögnaktiga betéende! Varför skall det vara så svårt att vara ärlig? Att säga sanningen och att BERÄTTA om saker?!? Vad är det som är så svårt med det? Visst känns det för jävligt kanske till början. Men fan anamma vad det SÅRAR när det kommer fram via andra kontakter och källor! HÖH!

Under den här tiden borta härifrån. Har 2 vänner fått bebisar! En flicka och en pojke! Såååå underbart söta! Plus att en massa bekanta har också fått bebisar! Ljuvligt med bebisar!

Har idag haft kvalitetstid med min lill-kille! Varit på tumanhand på babysim, hälsat på min faster och hälsat på Williams farmor! Sedan var vi och handla och hade det kul i butiken och när vi kom hem var han så sömnig efter allt ståhej att han ville ha lite mjölk och sedan var det godnatt! Har sovit snart 1½ timme! inga tecken ännu på att vakna heller!

Ljuvligt att vara på tumis med gubben. Skulle gärna också någondag vara på tumis med gubben min. Alltså min kära sambo. Men det är väl någonting som vi får skita i tills William blir så stor att han inte vill vara hemma mera?

Väldigt arg och besviken är jag. Ironin finns med i allting just nu. Börjar vara för jälvigt att känna sig på det här viset hela tiden!

Kanske det blir bättre? Dejavú upplevelse med den meningen. Har känningar av att jag har skrivit det innan och att jag har sagt det högt innan. I wonder if that could be?

Sista som skrivs.

Är tydligen så förbannat mycket fel över det här. Är tydligen så förbannat mycket fel att man lägger öronen i lås och totalt blockerar ut vad jag försöker säga och sedan vänder mig till bloggen för att lufta tankarna och försöka klara av vardagen med. Vet fan inte vad jag skall göra mera. Finns ingenting som är rätt.

Försöker se bra ut för någon annans skull. Försöker gå ner i vikt för att komma till den vikt jag var innan graviditeten. Sminkar mig, klär mig anständigt varje dag för att ingen skall behöva skämmas över mig. Men fan heller när det aldrig är rätt det jag gör.

Måste väl börja be om lov, samt VAD jag får lägga ut. Blir så otroligt förbannad när man alltid, ALLTID läser negativa saker.

Snälla vän. LÄS det positiva då! Finns fast HUR mycket som helst om HUR mycket jag ÄLSKAR dig. Hur mycket DU betyder för mig. Finns en och annan mening om att jag skulle göra ALLT för dig.

Men det tänker man totalt skita i att registrera i huvudet.

Satte och tänkte på det ute. Varför står jag ut med allt skit?

När jag är ledsen, inte får jag en kram eller tröst.

När jag bara vill få omhet och kärlek visat. Så är det alldeles för mycket begärt.

När jag behöver få bekräftat att jag betyder ens det minsta lilla. Så går det helt enkelt inte.

Försökte laga mig fin, att du stolt skulle villa visa upp mig. Försöker hela tiden laga mikg fin eller söt. För att kanske eventuellt få höra det.

Men det kommer jag aldrig att få höra.

Att n¨gongång få höra SANNINGEN av dig, istället för att bli ljugen åt rakt upp i ansiktet. Är någonting som jag aldrig heller kommer att få uppleva. Fundera då inte varför jag inte har tillit för dig!

Ta allting ifrån mig som du bara kan. Ta den ända trösten jag haft sedan allt annat blivit taget ur mitt liv. Men för guds skull GE mig någonting tillbaka då! Förstår inte själv hur det inte kan ha gått fram vid det här laget! Vad är det som är så förbannat svårt att förstå?

Det är till mig du, efter många om och men, säger att du älskar mig. Det är mig, då du vill ha någonting, som du håller och och gosas med. Varför skall det då vara så svårt att bekräfta det för mig. Vid andra tillfällen än då jag tvingar det ur dig? Hjälp mig att förstå! Kan kanske ändra på mig jag också. Men då behöver det börja arbetas på allting. Man kan fan inte lämna det på det här viset. Som du gör varje gång!

Varje gång det brakar löst. SLutar du det hela med: "Jag går och sova nu jag", "Sluta vara så där löjlig och gråta","Allt är ändå mitt fel nu igen", eller så stormar du ut ur lägenheten. Vad är vitsen med det? Bli för helvete inte arg på mig då. Utan LYSSNA på vad jag har att säga. Låt mig inte gnälla om det i evigheter och sedan då jag blir arg över att tala till väggen bli arg på mig.

Är väl inte så FÖRBANNAT SVÅRT ATT LYSSNA!!!?!

Du lyssnar i alla fall väldigt duktigt på grannarna och övriga personer i vår omgivning. Alla förutom mig. Som det kanske skulle löna sig att lyssna på!

Första natt turen på ett år!

Ett år sedan jag vakade senast! Skall bli riktigt trevligt. Fick dessutom ett natt erbjudande från en annan plats. Skulle hellre åka dit, men lovade redan till hoiv.kot. att jag skulle vaka där. Kanske det går sig an. Känns väldigt jobbigt nu så jag fått så många erbjudanden från Lojo, skulle hellre arbeta turer där än vart jag råkat vara bortlovad från förr. Känns nog jobbigt.

Var på Billnäs oktoberfest igår. Riktigt trevligt i början. Men sedan började alla man hade gått ut med sprida på sig och springa över allt. Så det var mindre trevligt att stå och bara se runt. Medan man har en full karl som tafsar på en. Visst, ÄLSKAR att få uppmärksamhet av honom. Men inte när han tafsar så att alla ser.

Åkte hem ganska tidigt. Försökte sitta uppe och vänta på att han skulle komma hem. Men han hade tydligen åkt till Affes efter oktoberfesten. Vilket han LOVADE att inte göra. Börjar bli så trött på att han fortsätter att lova och aldrig håller det han lovar.

Men jag borde väl vara van med det redan vid det här laget. Ingenting borde förvåna en mera.

Känns bara så jävla skit att troget tro på honom och lita på honom när han gång på gång lovar och ALDRIG håller det han lovar. Börjar känna sig ganska blåögd och patetisk. Funderar många gånger på vad andra tänker om en egentligen. Funderar på hur många egentligen känner "sympati" för en. Inte sympati direkt, hittar inga andra ord att förklara vad jag menar nu vid det här laget. Nu sitter M och hans bror hos grannen och umgås där. Medan man själv sitter hemma och funderar på att börja städa upp allt skit efter honom.

Måste väl börja vänja mig vid det att grannarna är viktigare än vad jag och WIlliam är. Nå grannarna bryr sig ju nog om pojken, han får gärna vara med dem när de sitter uppe halva natten hos någondera av dem. Men att jo.

Ska börja laga mig klar för att fara efter William nu. Vill hinna myspysa med honom innan han skall till Mormor och Morbror Casper och sova över natten. Han får åka med den sedan i morgon ut till Tenala och hälsa på Gamla Mormor och umgås där. Riktigt trevligt att han får vara med dem så hinner jag sova efter natten. Kommer säkert vara ritkigt kul för min mormor attfå se William när han har vuxit så mycket som han gjort! Kommer att få så ledsamt efter honom! Tänka sig, han kommer att vara hela TVÅ nätter borta hemifrån! Känns nog verkligen hemskt!

Får ritkigt ångest då jag tänker på det!

Nej men nu gäller det att aktivera sig och göra någonting vettigt!

Vart är världen på väg?

Har sett dokumentärer flera gånger om det, läst artiklar och undersökningar. Men idag, då jag löäse en artikel på aftonbladet... Det får mig bara att må illa! Allt flera kvinnor börjar operera sina könsorgan... För att de inte är NÖJDA med hur det ser ut där nere... Vad är problemet? Alla är olika. Man behöver ju inte se ut som en docka!?! Kom igen människor!

Om någon karl NÅGONSIN skulle säga åt mig att jag inte duger åt honom, för att mitt känsorgan inte ser bra ut så är det nog bara för honom att fara!

Bryr mig nog inte då om att jag är lätt överviktig och inte har det bästa utséendet. Take me or leave me. Duger jag inte så är det inte jag som förlorar någonting!

Läste en artikel också om en mamma som övergett sitt barn i en sopkorg på ett flygplan! WTF!!!

Orsaken till det var "blev våldtagen av sin arbetsgivare och vågade inte åka hem till sin pojkvän och barn med en liten bebis. Så när krystvärkarna började på flyget var det bara att föda och dumpa bebisen där!"

Vad i hela helvetet! Vill man inte ha barnet finns det alternativ som abort. Är man totalt emot det så har du ett väldigt bra alternativ till. Adoption. Jag kan garantera att det finns MÅNGA par som gärna skulle ta emot barnet med öppna armar och ge dem allting de förtjänar i världen! Istället för att läma en oskyldig liten bebis att dö ensam och övergiven! Sjuka människor!

Förstår inte hur man ens kan tänka tanken till att göra någonting sådant!

Skall börja gå och lägga mig nu. Måste upp relativt tidigt så att vi får William i skick att föras ner till farmor och sedan laga sig själv på jobb!

Skall bli intressant att se hur morgondagen blir. Mina förväntningar är inte de högsta precis.

Tråkig och regnig höstdag

Regnar och är mulet. Såg lovande ut på dagen då solen sken och det var varmt ute. Men så snabbt kan vädret vända. Vet inte riktigt heller om man kan säga att vädret reflekterar ens humör idag. Har varit på helt okej humör. Gjort en massa som skall göras.

Fick samtal från Aktias försäkringsbolag. De hade tagit bort alla klausuler från Williams försäkring. Det hade skett ett stort misstag på kontoret och de bade om ursäkt och hoppade att vi var nöjda med deras försäkringar och att vi hålls kvar som kunder hos dem.

Måste nog säga att jag blev positivt överraskad över det samtalet! Efter ett halft års stridigheter med FPA och Aktia så löser allting sig! Känns nog skönt att ha det på det klara!

Ringde sedan till MedOne i Lojo som jag gjort inhoppnings jobb hos. Berättade åt avdelningens skötare hur det var med min lön och hur det var med skatten som hade gått från lönen. Han skulle genast ringa lönekontoret och rätta till dem så skulle de ordna att jag fick rätt lön! Fick sedan några turer till hos dem! Vilket nog är väldigt roligt! Trivs så bra på platsen! Känns så synd att det är en ny firma som tar över jourverksamheten! Som jag sade på intervjun! Det är alldeles för bra för att vara sant! Typiskt när man hittar en plats man verkligen trivs på så skall det byta verksamhet. Känns verkligen bittert. Sedan verkar man vara fast vid en plats man inte trivs på. Känns ganska buttert det också.

Nog hittar vi väl en lösning bara tiden är inne. Har möjlighet att få ett 1 års kontrakt på en annan plats om jag vill. Negativa med det är att det är kommunalt! Trivs så bra med att arbeta inom den privata sektorn!

Har dessutom fixat akryl naglar åt mig själv. Ser nog så ut, men man lär sig. Har hemma nu av allting som jag behöver så jag får bara öva på det så börjar det löpa smidigare undan! Riktigt trevligt att sitta och fixa naglar. Små limbilder och diamanter som man fast sätter och leker med olika sorters och färgers nagellack! Kanske man skulle böra med någonslags manikyr firma? Fixar naglar och lagar speciellt. Skulle vara kul!

Har sagt mitt åt den andra nu. Tänker helt lämna den här saken. Börjar det inte hända någonting, så börjar jag verkligen tro att jag inte är tillräcklig för honom. Har verkligen försökt få honom att förstå hur jag känner och vad jag tänker.

Önskar bara han skulle inse att det inte lönar sig att fundera på vad andra tycker. Visst tror att det är många som skulle komma med någonting negativt. Men är det verkligen värt att sätta sin lycka i spel för man bryr sig alldeles för mycket om vad andra tänker? Känns största delen av tiden som om det är våran omgivnings tankar och åsikter som spelar största rollen i våran vardag! Vilket känns ganska bittert! Jobbigt och tråkigt hela det. Förstår verkligen inte mera. Är jag verkligen en så hemsk person att leva tillsammans med? Verkar ju så!?!

Kanske det löser sig förr eller senare? Endera går det mot det bättre eller så skiter sig allting. Förhoppningsvis går det mot det bättre. Och vi äntligen kan lämna allting bakom oss. Men det krävs mycket från båda sidor. Skall verkligen göra mitt allt för att ändra på saker. Tänker inte vänta med den saken. Fast det finns mcyket annat jag kommer att vänta med.

Det blir väl bra bara det blir färdigt. Bara livet reder upp sig så kommer väl lösningen där efter?

Skall väcka den äldre herren i huset och underhålla min underbara son... Som har öroninflammation... IGEN!

Bra när prioriteringarna är de rätta!

Blir så förbannat när min bättre hälft klarar av att prioritera. Efter innebandyn igår, kom han hem. Duschade, kollade in facebook och gick ut för att tala med sin bror och våra grannar. Istället för att ex. vika byket, plocka sina skitna kläder i bykkorgen, diska. Allting som det fanns att göra! Som jag bett honom göra i oändligheter redan. Känns väldigt muntert att komma hem från mammas. Skulle GÄRNA själv gjort det under kvällen. Men var som sagt barnvakt åt min yngsta lille bror! Så när jag väl ringer honom när jag startade, sade han att han var ute på gården och pratade med grannarna. Hinner köra några minuter och så får jag ett meddelande att de går över till grannen för att dricka kaffe. Måste nog då ringa upp och fråga ifall han verkligen anser att det är kaffe dags kvar före 9 på kvällen. Tydligen var det. De tyckte att jag skulle gå över med William, som skrek över att han var så sömnig! Väldigt mycket jag tänker göra det!

Fick själv komma hem och börja städa och diska. Plocka undan han skitna kläder och lägga den i bykkorgen... Föra soporna och allt annat som vi hade att göra hemma. Sedan var det dags att börja lägga William och sova. Skrev ett meddelande åt honom och frågade om han verkligen var seriös. Klockan var 10 vid det laget då. Fick William att somna in när han kom hem. Så fick vi sitta en stund med honom i famnen innan han fick gå i sin egen säng för att fortsätta sova.

Gasen till grillen var så klart slut när jag tänkte grilla några krovar som kvällsmat. Herren i huset hade lämnat gasen på när han senast grillade. Trevligt. så det blev några surskorpor och sedan sängen för min del.

Är så jävla förbannad på honom! Hittar inte ens alla ord för att kunna förklara det! När jag är hemma med pojken förväntas det att huset är felfritt när han kommer hem. Allting skall vara i tip-top skick och gjort. Vilke tinte är det enklaste när man har en liten som hänger fast i benen hela tiden och gör saker han inte får göra. Börjar vara så trött på det här när hans bror är hemma. Han skall vara i centrum hela tiden. Jag är totalt värdelös som människa när han är hemma. M kan inte stå på sig och säga ifrån, han bryr sig alldeles för mycket om vad andra tänker. Vilket jag inte orkar se på mera. Finns så förbannat mycket som bubblar på under ytan. Vet inte vilken ända man skall börja reda upp allting ifrån.

Bestämde mig att jag tänker skita i allting. Bryr mig blanka fan i vad de håller på med. Får fortsätta vara värdelös och obetydlig så länge broder lilla är hemma. Kanske värdet höijer litet grann efter det?

Funderade allvarligt på att leta efter en lägenhet åt mig igår. Skulle man slippa allt detta.

Vi kommer ändå ingen vart här. Det snurrar på, på samma spår dag ut och dag in. Vecka ut och vecka in. Har frågat flera gånger om det någonsin kommer att bli någonting. Visst kommer det att göra det... Still waiting for ANYTHING to happen'! Varför måste det vara så otroligt svårt?

Inte undra på att man känner sig onödig för honom. Som man inte skulle duga för honom. Bara en tillfällig buss innan hna hittar den rätta. Väldigt trevligt att gå och fundera på det dagligen, speciellt när man skulle ha mängder med andra saker att göra innan han kommer hem. Försök sedan få honom att förstå det!

Skall se ifall jag hittar lite Timmy Time åt William. Absolut favorit programmet! Pojken börjar dansa och ropa när han hör Timmy Time sången! Bara för härlig pojke jag har!

För krävande?

Sitter och funderar ifall jag är alldeles för krävande person. Som bäst håller jag koll på hur länge det har gått sedan senaste puss. Kram eller allting egentligen. Börjar kännas jobbigt att vi alltid måste börja strida för att någonting skall gå fram hos människan. De få gånger han berättar att han älskar mig, så ser man på honom att han verkligen menar det. Men det är alla andra små gånger som gör en så osäker!

Har annars det sämsta självförtroende i världen. Behöver bekräftat av honom att han bryr sig om en. Men det är alldeles för mycket begärt.

Förstår inte varför det skall vara så svårt att uppskatta en människa och kunna någon gång kunna berätta åt personen hur man känner. Jag berättar mer än gärna vad allt hos honom jag älskar! Finns inte mycket som jag inte skulle älska med honom!

Det jag egentligen längtar efter är att han skulle kunna öppna ögonen och inse vad det här gör åt mig! Någon gång kunna komma och ge mig en kram och en puss på kinden och säga att jag är söt! Väldigt krävande eller hur?

Försöker tänka på det att oberoende min putmage, selluliter på baken och den lilla övervikt jag än har kvar efter graviditeten så älskar han mig. Men han gör mig så osäker! Han har aldrig sagt åt mig att han skulle göra det. Saknar att ha honom och hålla om mig, kyssa mig sakta och säga att han bryr sig. Vill ju heller inte varje gång jag vill höra det, häva i honom en flaska cognac!

Innerst inne vet jag ju att han älskar mig och att han verkligen vill vara med mig. Men det skadar inte att säga det nu som då! Det skadar inte att någon gång komma hem med en blomma eller nåt' annat sött och överraska en!

Blir helt enkelt så ledsen av allting som varit. Saker och ting som aldrig kommer att hända. Ärligt talat så vet jag inte mera hur länge jag tänker vänta på det här följande steget! Börjar det inte hända någonting snarast så vet jag inte om jag ens vill mera fortsätta. Jo så klart att jga vill fortsätta vara tillsammans med personen jag älskar, men tror inte det kommer att bli någonting mera. Är bara så besviken på löften. Löften som man inte håller. Skjuter upp saker och ting bara för att man är rädd.

Börjar kännas som om jag inte är tillräckligt bra för honom. Som om han väntar på att någonting bättre kommer hans väg. Som om jag får duga nu tills andra alternativ dyker upp. Är det verkligen meningen att man måste känna så här? Hur länge skall man vänta på att det skall börja hända någonting?

Börjar få ångest känsla över allting. Försöker hela tiden mitt bästa. Börjar vara trött på att alltid få höra någonting negativt om oss. Funderar många gånger om det verkligen är så här det alltid kommer att vara? Om allting man sagt gått rakt ut genom andra örat på folk!

Skall dekorera min kaka klart nu. Får se om det blir till någonting.

Börjar nämligen snart stor gråta om jag inte får någonting annat att koncentrera mig på!

Ny dag igen,

Har varit hemma några dagar nu. Imorgon bär det av till ännu en ny plats! Fick ett samtal igår på dagen som de ringde från en plats vart jag fick back ifrån för 2 veckor sedan! Nu ville de ha mig som in hoppare och sedan eventuellt och fortsätta på kontrakt! Skall bli intressant och se hur det är. Inte riktigt det jobbet jag vill ha, men det får väl eventuellt duga då tills jag får den platsen jag vill. Skall se först hur det blir med den firman om den får fortsätta där eller om det kommer en ny. Ifall jag eventuellt får fortsätta där sedan, det behövs svenskspråkiga och jag har den fördelen att jag kan språket. Som inte många andra på platsen kan!

Man får väl alltid drömma? Spelar på inhopps jobben än så länge. Tills vi får dagsvårdsplats åt William. Skall skriva ansökan till den också så småningom. Måste inom nästa månad söka platsen om jag minns rätt! Skall se hur det blir!

M's bror kommer hem idag. Skall väl gå med William en sväng och hälsa på honom också. Några månader sedan senast. William var bara ett halft år när de sågs senast.

Måste väl börja fixa oss klara så småningom! William sover sin dags sömn ännu. Borde väl vakna upp snart hoppas jag! Skall se ifall vi bakar någon god kaka också idag! Borde gå ut på en länk med Pojken också. Kanske man får några kilo bort ännu. Haft ganska bra fart på nu senaste veckan! Blev väldigt glad igår kväll när jag ställde mig på vågen! Även fast jag hade ätit duktigt under dagen också! Skall nu se hur det blir i slutändan!

Men nu är det nog dags att fixa mig klar innan William stiger upp!

Fredag

Idag har vi då fredagen här. Skall åter en gång på kvälls tur idag. Börjar först kl. 15.00 istället för 14.30. Men slutar dock samma tid. Skall lämna in alla papper åt avdelnings skötaren idag också. Måste kolla upp ifall de har en kopierings maskin på jobbet. Borde väl nog ha det antar jag! Måste även ta en kopia till följande plats jag går till i söndag. Blev många skiften denna vecka! Hela 5 arbetsdagar! Jag som trodde det skulle bli några få istället! Borde hinna åka in till stan även idag! Sköta några ärenden. Till försäkringsbolaget och sådant. Även kanske hinna äta någonting innan det bär av! Blir det likadan dag som onsdagen så tog det länge innan man fick ta matpaus åt sig. Var väldigt mycket att springa omkring på avdelningen hela tiden!

Skall försöka hinna nästa vecka göra allting som vi har planerat att göra flera månader nu! Kanske man skulle få allting i skick! Jobbigt det här när tiden inte alltid hinner till. Speciellt nu då man jobbar med på köpet!

Skall fixa lite käk åt mig nu. Kanske unna mig en kopp kaffe! Fick sonen äntligen och somna så det är tyst i huset!

Dag två

Snart dags att åka iväg på jobb igen. Andra dagen på hälsocentralens avdelning.

Var riktigt roligt igår att arbeta! Lite tungt mentalt när William blev ensam med pappa. Litar på båda två till 100% men tungt när man får snällt konstatera att pojken inte är min lilla bebis mera! Gick många timmar som man funderade hur han har det, saknar han mamma? Är han snäll, äter han bra!?

Nog börjar det väl gå som smort så småningom! Tror det är mera jag som har det svårt än vad William har det!

Riktigt roligt var det att jobba igen! Tror att några dagar i veckan blir riktigt passligt nu att börja med, så William också lär sig att mamma är borta. Kanske mest för mig också att man lär sig det här med att arbeta igen!

Skall börja laga maten inför dagen! Så att man har någonting att tugga på medan man är där.

Häva i sig lite kaffe. Drack en kopp igår... BEtydligt mycket mindre än vad man brukar dricka under dagen!

Så att så var min dag. Fick göra massor, prova på det mesta. Fick förklara med skrivandet att det kan gå lite fel och så, men jag är finlandssvensk och finska är inte det starkaste språket. Trevligt då de hade all förståelse för det och hjälpte till med att hitta ord och stava dem! De konstaterade att det gick mycket bättre för mig än vad det skulle gå för dem om de skulle måste skriva på svenska! Så jag har språket på min sida!

Skall bli intressant att se hur denna dag blir! Hoppas lika bra! Då vet man nog att det här är en plats man kommer att trivas på!

Första dagen!

Fick jobbet jag var på intervju om i Torsdagst! Första dagen idag! Spännande verkligen! Har massvis med fjärillar i magen som bäst! Har varit alldeles för länge hemma! Vet inte hur man skall klä sig när man går dit, hur skall man vara, skall man sminka sig?

Oberoende kommer jag att gå i vita kläder och inneskor, men ändå! Måste ju göra ett bra första intryck!

Hoppas det går bra och att de gillar en! Att man inte blir som en börda för dem! Skall göra allting så att man inte blir och tar dem tillbaka och måste berätta allting åt mig!

Har suttit med skolpapper i högsta hugg och läst för att minnas allting!

Skall snart hoppa igenom duschen en sväng och göra mig i ordning! Håller tummarna att allting går bra idag!

Minns inte när jag skulle varit så här nervös inför någonting! Inte ens under förlossningen! Kanske det är bra tecken? Ändå ett jobb jag VERKLIGEN velat ha! Lite miljöombyte är aldrig fel! Måste ändå börja sprida på vingarna och inte bara välja det som är tryggt! Känns nog som vett väldigt stort steg! Bara positivt med tanke på framtiden!

Platsen lät allt för bra för att vara sant! Så hoppas verkligen att det fungerar och att jag trivs!

Men nu skall jag börja fixa mig klar! Dusch och på klädning av både mig och lill grabben!

Arbetsintervju

Skall på arbetsintervju om en timme och 25 minuter... Börjar bli små nervöst. Får försöka harkla fram lite finska efter en så lång tid! Nog går det väl bra! Skall klä på mig och fixa håret nu innan jag måste börja åka iväg! ÅH vad glad jag skulle bli om jag får platsen! Är en hälsovårds station som är öppen dygnet runt! Där man också gipsar och dylikt! Skulle vara rena rama drömmen att få börja med nu efter mamma ledigheten!

Håller tummarna själv att det kommer att gå bra! Ska dubbel kolla ännu körvägen dit, vet hur jag går en gen väg från mammas och svärmors arbet, senast jag var där satt jag bak i ambulansen så jag såg inte riktigt vart vi kom :)

Uppdaterar efter hur det gick!

Mulet och svalt

Mulet och svalt väder idag. Steg upp med pojken vid 5 tiden på morgonen. Satte nappen i munnen medan jag började göra i ordning för blöj byte och matning. När allting var klart var han i drömmarnas värld igen! Så de var bara att sätta flaskan i kylskåpet och gå och lägga sig igen! Följande gång han vaknade var klockan 8. Så han sov riktigt bra! Gick relativt tidigt och sova igår kväll. Ganska skönt var det nog!

Funderar ifall man sku laga sig klar och höra ifall en bekant skulle komma med på kaffe om en stund. Så skulle man få se deras lilla dotter! Som är ett par veckor äldre än William! Har inte träffats på en liten tid nu! Skulle nog vara roligt att få prata! De skall få tillökning i familjen i Januari! Ett år skillnad mellan barnen :)

Vi väntar nog ett par år till ännu! Så man får större bostad och ekonomin i skick! Vill jobba lite innan det är dags för följande! Eventuellt hinna börja skola så man sku börja få det under kontroll. Bara positivt för oss om jag får det undan! Betyder högre lön för mig! Skall dessutom någon dag ringa och fråga om arbete till olika platser. Börjar från nästa månad med i alla fall kvällsarbete! Så får William vara hemma! Sedan kommer M att ha pappa månaden så William börjar hos dagmamma eventuellt någon vecka innan han fyller 1 år! Mammas lilla bebis börjar bli stor bebis!

Lite mera glada nyheter! Fick en liten småkusin i natt! En liten flicka, 3,6kg och 50cm lång! Måste ta William med mig någon dag och åka och hälsa på dem!

Annat som pågår i livet? Väntar troget... Får se om det blir någonting av det hela! Börjar vara små frustrerande.

Nu skall jag börja göra mig i ordning, se om man lyckas duscha medan lill killen sover!

Karelsk stek

Provar mig på att laga karelsk stek. Skall bli intressant och se hur det blir. Som bäst baddar det på för sig själv. Allting insatt som hör dit!

Så nu återstår det att vänta. Vi har så olidligt varmt här inne nu också! William har inte klarat av att sova någonting under dagen. Nu är han uppe igen... Har missat flera timmars sömn denna dag hittills! Undrar hur han kommer att klara det!

Osäkerhet

Osäkerhet är nog min specialitet.

Funderade över olika saker igår. Bland annat hur länge jag och M varit ett par. Kom på tal om första gången vi hade nåt' ihop. Då han utan att berätta någonting åt mig hade en annan brud...

Började fundera över det ganska mycket. Då börjar så klart mitt über goda självförtroende slå in. Om jag inte dög då. Om jag inte var tillräckligt bra för honom då. Så hur i hela helvete sku jag duga för honom nu? Eller är det bara det att han kom underfund med att jag nu bara får "duga" nu för han inte hittat någon annan? Sedan blev jag gravid och där var han fast vi mig?

Det här är orsaken varför jag måste få höra ofta att jag betyder någonting för honom. Men det får man ju inte. Har försökt förklarat för honom att det blir ju inte bättre att han håller på som han gör. Bland annat kommentarerna om att han inte är redo för någonting mera. Nice att veta det efter att jag burit hans barn i 9 månader och dessutom hade några väldigt otroligt smärtsamma timmar för att föda honom. Är detta sedan tacken? Börjar kännas ganska hemskt. Hittar inte ens ord till det mera.

Sedan för att komma till ännu mera deprimerande samtals ämne. Borde verkligen ta och städa. Suck. Skulle inte ha lust med det. Men det börjar se ut som ett bombaderat horhus igen här. Gått flera dagar och plockat upp och städat upp efter båda karlarna. Senaste gången var det jag som städade också. Börjar kännas ganska muntert det med. Nåja. Sådant är livet! Skall försöka hitta någonting att äta. Sedan kanske färga håret. Vet inte ännu om det är denna färg jag vill ha eller om jag skall gå ljusare?

Dagen efter

Var då ut igår kväll och firade födelsedagen. Riktigt trevligt. Inga destumera krämpor idag heller!

Var och såg på ett hus idag också som hade visning innan vi åkte för att söka William. Blev nog lite kär i det! Riktigt fint! Så vi skall nu se hur det blir. Eller om det kommer någonting annat! Har inte riktigt hittat DET huset. Som riktigt skulle skrika våra namn. Men detta var nog väldigt fint! Redan när vi gick omkring och såg efter så började bilder komma upp i huvudet vad man skulle fixa och laga vart!

Hade lite olika diskussioner igår med en kompis syster som var med ut och gjorde kvällen trevlig. Vi talade om att få barn och bilda framtid. Konstaterade att det är jobbigt då man inte vet någonting. Ibland får man den känslan som om man inte är tillräcklig för karln. Eller att man inte duger. Försökte få det fram. Fick som svar av andra karlar som var med att man måste ge honom tid. Men hur mycket tid vill man ge? hur mycket skall man vänta?

Fick också höra att alla karlar inte är redo för att slå sig till ro och binda sig på ett så kraftigt sätt som förlovning eller giftermål. Observera att det var min karl som sade det. Försökte framföra åt honom min åsikt om det. Har vi inte bundit oss fast i varandra redan för livet? Vi har ju ett barn tillsammans! Tycker det är väl att binda sig mera än att enbart gifta sig. Det kan ändå upphävas om man inte gillar beslutet man tog att gifta sig. Men ett barn får du aldrig bort. Vi har skapat honom och vi uppfostrar honom. Även fast någonting skulle hända honom så är vi bundna till varandra. Vi har ändå honom!

Man skall inte alltid förstå sig. Sedan idag har han funderat varför jag är små sur på honom!

Sade ju åt honom igår att jag tycker att han är allt för långsam med det!

Vill veta NU ifall det kommer att bli någonting mera med oss eller om det bara blir detta som vi har. Han är ändå den som fått mig att ändra min syn på allting. Ville aldrig gifta mig, förlova mig eller skaffa barn. Nu har vi ett barn och nu de två först nämnda är någonting som jag ser fram emot. I alla fall till att börja med förlovningen. Giftermålet är nog inte någonting speciellt som jag ser fram emot att måste hända nu. Utan det kan lika väl vänta att vi hittar större och allt sådant!

Ibland känner jag mig oduglig för honom. Som om han väntar på att någonting bättre skall hända honom! Känns bara för jävligt! Om han en gång älskar mig som han säger, så vad är det då som hindrar honom? Vad är det som är så farligt med det?

Allt för fittigt det här! Verkligen!

ut och röija!

Skall ut och festa lite idag. Fira födelsedagen som var i torsdagst. William är nere hos farmor och farfar och hans bästis Osku!

Har ledsamt efter min lilla kille redan! Jobbigt att ge bort honom, speciellt då man vet att det är över natten som gäller!

Skall bli skönt dock med lite barn fritt! Få vara med älsklingen sin lite.

Hade en riktigt trevlig födelsedag. Märke bra igen att mina förväntningar och förhoppningar svävade långt iväg igen. Borde helt sluta hoppas på nåt' ytterligare. Jobbigt då det är så. har argumenterat det också flera gånger. Men inget. Får bara skita i det. Har också konstaterat om en person har sådana tankar om någonting kan vi lika väl låta bli allting! Blir så förbannad då det verkar vara enbart jag som ser det som en positiv sak.

Hade verkligen tänkt någonting lite annat faktiskt. Men man kan väl inte få allt vad man vill ha?

Jag har gjort mitt. Har sagt vad jag vill. Vad jag väntat och längtat efter. Blir så förbannad då det inte verkar vara samma känslor tillbaka. Funderar ibland vart detta är på väg?

Jävla skit. Kan i alla fall sorgesupa ikväll. Blir säkert bättre med det?

Igen börjar fantasin sväva iväg dit den inte borde. Lovade verkligen mig själv att försöka hålla mina tankar i styr. Satt och skakade verkligen den dagen han kom hem. men ack nej. Sårad och besviken på samma gång.

men fick en helt fin present av honom! Och en jätte fin blombukett!

Fast jag hoppats på nåt' annat.

Får vara bra med deppande nu. Blir ju inga bättre med det här!

Ska börja laga mig klar nu. Så kanske man hinner iväg i tid!

Ett år närmare pension

Fyller år idag. Känns inte annorlunda än en vanlig dag. Förutom alla andra som gör en stor deal av det :)

William var snäll och lät mig blir och dra mig en liten stund längre på morgonen! Sedan blev han plötsligt extra ivrig då farmor kom och knackade på terass dörren och väckte oss! Så han fick träffa sin bästa kompis osku! Alltid lika roligt att se hur pojken skiner upp när han får se den hunden! Riktigt lyckan som skiner om honom och hunden!

När jag började vänta William var vi alla lite oroliga över hur Osku skulle ta det. Men det har gått MYCKET bättre än vad vi vågat hoppats på! Riktigt paret de där två busarna!

Dricker mitt morgon kaffe medan William sover. Skönt! Funderade på att baka en kaka till ifall det är någon som tänker komma upp på kaffe i helgen. Får se. Annars får vi mera tårta att äta här! Bra med gott! :)

Skall ta och försöka klä på mig och sådant. Kanske man blir människa idag ännu!

En fin Augusti dag

Vi har en fin Augusti dag här. Solen skiner och lill gubben springer omkring i sin gå-stol och tjuter alltid nu som då. Steg upp ganska tidigt, så han har hunnit vila lite under förmiddagen. Nu är det full fart på. Kaffe pannan står på och gör allting för att hålla ögonen uppe!

Var en lite tyngre dag igår. Fick igår på dagen plötslig en kraftig smärta i sidan. Ville inte med någonting ge efter! Ringde mamma som sade att jag skulle ringa Marko och fråga ifall de har någon värkmedicin åt mig. Plötsligt har vi ambulansen på plats och en massa test görs på mig. Hmrz... Blev skickad till sjukhuset och spenderade flera timmar där med smärtan. Väldigt givande. Hade en underlig läkare som berättade alla MINA provsvar åt en annan patient. Sköterskorna gav mina mediciner åt henne. Nice. Fick gå in till läkar rummet och bli undersökt. Han klämde lite på magen och plötsligt skulle jag få en spruta. How lovely!

Efter många timmars väntande, några nervsläpp, lite labb prover, mediciner i.m och en väldigt hög mia. Kommer läkaren in och vet inte vad det är som pinar mig och orsakar smärtan. How very lovely!

Där ser man ledningen. Stänger ner en perfekt fungerande avdelning på sjukhuset och håller kvar icke fungerande avdelningar! Blir så förbannad!

Ringde till privat läkarmottagning och fick en tid tills imorgon. Skall gå och kolla ifall de läkarna kommer underfund med vad det är som är fel.

Har sovit som en stock både jag och William. Men känner mig inte alls utvilad! Suck!

Skall umgås med min lilla krabat en stund och se ifall han kanske vill sova en liten stund. Börjar låta som det!

Twist

Var igår och kollade in Karis natten med William. Mycket folk var det där. Riktigt kul att se bekanta.

Innan vi åkte till stan så åkte vi till M's farmor och hälsade på hans farbror med fru och barn. Vilket jävla liv det blev när jag kom dit med William! De åkte med oss in till stan och det var full rulle på vid vagnen hela tiden. Inget illa menat mot någon, men det gick lite väl över. Trots att man sa till på skarpen åt dem att låta vagnen vara ifred då William försökte sova så gick det inte hem. Så gubben var lite slut när vi kom hem. Somnade i stan, vaknade inte då jag lyfte upp honom, satte honom in i bilen och ut ur bilen! Då vet man att han verkligen slut!

har varit en massa onödigt stridande hemma igen. Försökt förklara om det. Sagt till, jag vet inte hur många gånger, men ingenting går fram. Så jag skrev ett litet dokument på datorn åt honom så han fick läsa.

Jag vet att mycket som jag vill ha är sådant jag inte kan få. Men kan jag ens få en liten del?

Börjar kännas så jobbigt att alltid måste begära och tigga efter uppmärksamhet av personen du älskar. Fått också höra att en stor del av mina drömmar är någonting jag drömmer om enbart för att vara som alla andra. Men det tänker jag göra klart nu. Jag skiter i vad andra tycker och vad andra gör. Det jag drömt och hoppats på har jag gjort för att jag verkligen älskar den där tölpen jag är tillsammans med och har barn med!

Sade också åt flera vi diskuterat allting med, att skulle det inte varit M som jag blev gravid med, skulle jag nog aldrig gjort de besluten som jag gjort. Missförstå mig inte. Älskar min son över allt annat! Han är min ögonsten!

William kryper mer och mer, ställer sig upp över allt vart han kan få tag i någonting! Tiden går allt för fört!

Saknar min lill BEBIS!

uuuääh!

Har fruktansvärt sjuk rygg! Helt grymt! Måste åka via apoteket idag tror jag bestämt!

Trodde det skulle gå över då speciella veckan i månaden var över, men ack nej!

Får väl tackla det på något annat sätt!

Funderade på att försöka få håret klippt. Funderade även på ifall man skulle byta färg på huvudet. Får se hur det blir. Tänkte försöka få det tillbaka till den normala färgen. Men inte helt. Aningen mörkare nog! Och slingor då förstås!

Vart på kaffe igår kväll med några vänner. Roligt att prata av sig lite. Finns så mycket som man sitter och funderar på, så när någon av de sakerna får komma ut så känns det aningen bättre.

Kom fram också till en annan sak då vi var ute i skären. Och tänker tammefan hålla fast vid det! Passar det inte, så får det helt vara!

Underligt då en massa greijer har varit på sin "not-to-di-list" plötsligt börjar verka helt okej. Speciellt det då det ändå är en person som är så annorlunda! Inte den som kanske är med på det men ändå. Jobbigt då man vill någonting som den andra inte vill. Börjar sakta men säkert ge upp hoppet! Så det är nog inte någonting jag sitter och väntar på nåt' mer. Får vara för min del. Har gett mina små vinkkar, men det har liksom inte fastnat någonting. Trodde personen skulle vara annorlunda. Inte bry sig om vad andra tänker. Men tydligen väger utomstående personers åsikter mera än sina känslor. Börjar vara jobbigt. Har försökt säga det, men det verkar vara som bort blåst redan. Får väl bara stå ut med det resten av sitt liv. Eller? Får väl allt se hur det blir.

Skall umgås med min stora pojke nu! Han sitter upp själv, står upp med hjälp av någonting som han kan hålla i, kryper omkring själv! Svårt att förstå att tiden verkligen har farit så här snabbt!

En liten tid sedan senaste gången!

Börjar vara en tid sedan senaste inlägget! Och ooooh vad det har varit mycket sedan dess! Vet inte heller vart jag skall börja för att bena ut allting. Men vi börjar med William!

Han har varit ut till skären på semester! Sedan har vi varit till Mänttä och hälsat på min farfar. Riktigt kul! Varit med farmor och farfar i skären som sagt och busat på! Vi blev sedan med W och M ytterligare en vecka där. En vecka from hell!

Williams öroninflammation fortsätter, han får hög feber, börjar kasta upp och blir riktigt slapp och slö. Så det blev många resor till HVC i dalsbruk och sedan ännu några samtal till Salo akuten och en resa dit och visa upp honom. Han fick sitt första getings sting också. Trevligt.

Vi var själva under en av helgerna på Baltic Jazz. Riktigt trevligt. Förutom sista kvällen då jag och M var ut på tuman hand. Skulle ha kunnat slå in skall benet åt honom. Ibland är det OKEJ att tänka efter innan man talar!

Han konstaterade att en brud han hade haft "juttu" med har blivit äckligt fet. Att hon var riktigt motbjudande... Annars helt okej... Men hon var tammefan smalare än vad jag är... Vad fan är inte jag då?

Sedan vågar man ens fundera vad jag är ledsen över?! Man kan bli deprimerad med mindre! Gissa om jag känner mig äcklad över mig själv? Jag har ju annars heller inte nåt' dåligt självförtroende och ser ju inte ner på mig själv heller nu redan!

Så ganska enkelt sagt. Känner mig oälskad och värdelös.

Inte under den veckan vi var på tumanhand att han skulle ha sagt åt mig att han tycker om mig, älskar mig eller att jag betyder någonting åt honom. ÄVEN fast jag sade det åt honom MÅNGA gånger. Väldigt uppmuntrande. Inte en puss eller någonting.

Till lite roligare saker här emellan. William har lärt sig att sätta sig upp helt själv. Duktig karl! Han försöker tappert att försöka krypa iväg och ställa sig upp! Jessus ändå vad lill killen växer och lär sig! Redan 7 månader gammal!

Skall börja laga mig klar för att göra någonting vettigt!

BTW... William sto upp i sängen just riktigt själv... Nice

Första midsommaren!

Har firat Williams första midsommar! Var ut till Dalsbruk och fira! William sov duktigt under nätterna och dagarna! Han sov hos farmor och farfar under nätterna så vi fick sova ut riktigt ordentligt. Riktigt skönt att vara ut. Men ack så tråkigt. Hjälpte lite till att lägga upp lusthuset. Som tack för det började mitt diskbråck krångla! Jätte trevligt. Själva midsommar kvällen. Ja vad trevligt. Allting var nog helt okej. Tills vi lagt lill gubben och sova och gick ut på terassen och sitta. Börjades tala om en massa människor. Sedan då jag frågade vem och vad, kom det av person nummer ett: inga behöver du bry dej om dom, de e gammalt redan. Person nummer två: De e någon som M's bror har haft som sommar flicka, inte behöver du alls bry dig nu om vad vi diskuterar.

Till och med min kära sambo försöker kasta bort allting och få mig på andra spår. Skällde ut dem, trevligt att de talar om gamla minnen vad han och hans bror har haft för brudar och vad de har gjort när och sedan inte berätta åt mig VEM de talar om. Skulle de fan har gjort det DIREKT skulle jag vetat PRECIS vem det var. Men nej!

Blev så satans förbannad på hela den familjen att jag tog min cider och stack. Trevligt att spendera midsommar kvällen ensam ute i blåsten på berget. Fick i alla fall se sol nedgången. Riktigt fint. Påpekade åt min kära sambo också att han inte behöver se den med mig. Så han kan hålla sina kära minnen som han har med sina ex. Förstod nog precis vad han menade med att det är vackert att se det. Är så arg, ledsen och sårad!

Varför är alla andra viktigare än mig? Varför sitter han hellre med sina föräldrar, istället för att krama om mig då jag redan mår crap över allting som dom säger och gör!? Satt för fan inne med William och nattade honom medan de satt ute och skrattade åt honom när han ropade. TREVLIGT! Sitter inne och gråter, de ser in, men verkar inte bry sig ett s-k-i-t! Tack tack må jag säga!

Börjar bli så jävla förbannad på allting. Jag kan aldrig ge honom det som många andra gett honom. Men fan anamma jag har gett honom MYCKET mera än vad någon annan någonsin har gett honom! När skall jag bli uppskattad för det? Känns så förbannat dåligt då han berättar öppet vad han ahr hittat på åt andra människor, men inte kan ens försöka någonting det samma gällande mig! Inte hittar han på någonting romantiskt åt mig någonsin! Sade åt honom att det ända som behövs är att vi far på tumanhand ut med båten, eller NÅGONTING extra än sitta och se på hans föräldrar!

Fått många gånger höra att jag MÅSTE säga direkt till honom om det är någonting. Men vad fan! LYSSNA på mig då! Är det verkligen så FÖRBANNAT svårt att förstå?! Eller är han så jävla dum? Nu just funderade han också varför jag är arg och sur. SKREV ETT JÄVLA MEDDELANDE ÅT HONOM PÅ MIDSOMMAREN FÖR ATT HAN KANSKE SKULLE FÖRSTÅ. Men när den jäveln kommer ner och skall sova. Så säger han hej, frågar om han får släcka ljuset. Säger åt mig att släcka lampan när jag läst klart och sist men inte minst... God Natt.

Varför månne jag är arg och sur? Varför?

Funderar många jävla gånger varför jag står ut med allt detta. Många gånger känns det som om jag skulle ha det mycket bättre utan att skit.

När skall jag bli behandlad som jag förtjänar att bli det?

Innan jag ens vågade öppna mig för honom och ge honom en chans lovade han att aldrig behandla mig dåligt. Alltid se till att jag får det jag förtjänar... Jag skiter totalt i materiella saker. Skiter i fast jag måste bo i en pafflåda och klä mig i en potatis säck. Bara jag skulle överhuvudtaget bli visad känslor. Har inte fått en puss sedan lördag natt... Väldigt uppmuntrande. Känner mig så dålig som dålig kan bli. Han har inte sagt åt mig att han tycker om mig eller älskar mig... På jag vet inte hur länge... Ännu mera uppmuntrande! Skulle ha sån jävla lust att kast allting och försvinna. Är för helvete bara i vägen för honom när han skall leva sitt liv.

När skall jag bli behandlad som jag förtjänar? När skall han göra någonting speciellt för MIG och inte berätta vad han gjort med sina ex..? Bryr mig fan i det, men det sårar när han inte sedan bryr sig om mig. Jag har ändå burit hans barn i över 9 månader... Borde det inte räknas som någon slags bonus? Så egentligen borde jag vara mera värd än någon annan av dem... Tydligen inte.

Så alla som har haft "juttu" med honom, eller varit tillsammans med honom så han ju försöka igen, för han verkar ha mera känslor för er än vad han någonsin haft för mig.

Vad sen?

Vad göra sedan då? Just spenderat flera timmar ensam. Det snurrar ganska mycket onödigt på som bäst. Sitter mest och tänker på allting som pågår i ens liv. Förväntningar och sådant. Vad man vill, vad man hoppas att aldrig händer. En massa onödigt. Tänker mycket på det jag sade här om kvällen åt M. Funderar om det verkligen är värt det? Varför gör man så mot sig själv då man ändå mår så dåligt för det?

Fick en stor klump i magen idag. Skulle haft lust att kasta allting i backen och springa och gömma mig och gråta ut. Men det är väl inte värt det?

Funderar också varför alla andra människors tankar och åsikter måste påverka oss?

Sådan man får ta väl?

Trodde ändå inte det då jag hade för mig att jag hittat en person som bryr sig fan i vad andra tycker och tänker. Vi skulle ändå inte vara ett par om jag skulle ha lyssnat på alla andra vad de hade att säga om oss. Samt allt man var med om egentligen ens innan det blev han och jag på riktigt så här officiellt.

Life's a bitch and then you die.

6 månader...

William blev igår 6 månader gammal! Stora pojken! Svårt att förstå att det verkligen har gått SÅ lång tid sedan han föddes! Tiden går så fort!

Var igår efter en krockad polo. Tar lite delar ifrån den som vi behöver och lägger över på min polo sedan. Kanske vi börjar få den i skick!

Konstaterade också att det är lika bra att ge upp hoppet om någon ändring! Eller jo ändringar kommer det att bli, men nu är det ju någonting annat jag mera tänkt över. Närmare sagt min "bättre" hälft. Men det är väl okej för en person att drömma? Börjar bara bli trött på prat. En massa prat. Sedan blir det inte mycket mera än det. Satt och funderade ifall det verkligen är så mycket som jag begärt och drömt om. Försökt pratat om det mesta och gjort det. Blivit mycket prat om det mesta men det blir kvar i det skede!

Förstår om man inte är van att vara öppen att det är svårt. Men tycker då att man sedan inte skall fundera varför jag är nedstämd och ledsen. Speciellt då jag säger rakt ut vad jag behöver höra. Typiskt att det inte går fram. Får väl bara vänja mig med det? Eller skall man verkligen det sedan? Jobbigt det här!

En tid

En liten tid sedan senast. Inte kan man alltid hinna komma in och skriva några rader. Haft ganska fullt upp under helgen. Igår spenderade jag nästan 4 timmar till att laga och fixa bilen. Snygg så länge det varade! Nu kan man inte säga att den är lika snygg mera! Skall ta M's brors bil som nästa och fixa upp den.

Haft mycket att fixa och laga. Skall se när det börjar löpa sig framåt!

Nu är jag på tuman hand med William. Pappa åkte iväg och träna. Skippar min jumppa idag. Får bli imorgon istället! William skurrar på längsmed hela lägenheten i sin gå-stol som bäst. Så otroligt söt liten kar jag har!

Var till sjukhuset på fredagen på prick-test och mjölkprovokation. Ingenting visades på sjukhuset. Satt dr några timmar. Fortsätter hemma nu sedan med att ge honom vanlig mjölk. Får nu se om det börjar visa sig någonting eller om det är borta nu redan. Har hållit på sedan fredagen med det. Har inte ännu börjat visa sig någonting. Tillika hoppas jag att det inte kommer någonting och vi kan fortsätta som normalt. Men tillika börjar jag fundera ifall det kommer.

Men som sagt! Hittills har han bara haft magen lite tokigt. Men han får antibiotika nu också för öroninflammation som läkaren upptäckte på sjukhuset! Så det kan ju bero på det! Lite svårt har han haft att sova om nätterna nu efter vi börjat med vanlig mjölk. Hoppas det är någonting tillfälligt det också! Kanske vi slipper alla sjukhus besök och dylikt! Funderar på att börja laga en cheescake. Skulle vara gott med någonting sådant!

Skall börja sleva ihop en sådan!

Nyt kävi näin!

Så gick det på det viset. Ibland funderar jag vad jag gör fel? Största delen av tiden känns det som om jag gör någonting fel. Många gånger blir man så frustrerad när det kommer en massa bull shit. Man vet hur det egentligen är, men han kan bara inte erkänna det. Vet inte bara vad man skall göra nå mera. Oberoende hur mycket sanningen än gör ont att höra, hör jag hellre det då, istället för en massa crap som vi båda vet att är det!

Varför skall det vara så svårt? Nog blir det väl bara bra bara det blir någon sorts ändring? Funderar bara när det skall bli det?

Blev deprimerad. Folk som väntat och fött barn en lång tid efter mig har kommit ner till sin gamla storlek. Why haven't I done that? Springer på Zumba, pilates och allt annat för att komma i form. Ändrat mat vanor och allting. Har slutat äta godis och allt annat ohälsosamt. Vad mera? Kommer helt och hållet att sluta äta! Skall inte äta någonslags fett mera Höh.

Vill inte se ut på det här viset mera... Känns som om vår par relation blir lidande på grund av det. Inte att han erkänner det, kanske han inte tycker samma som jag. Men kan ändå inte låta bli att tänka på det. Speciellt inte då man varit en liten spinkig tjej och nu plötsligt sväller fläsk valkarna över. Jobbigt att se på, verkligen!

Skall dricka en kopp kaffe och äta en morot eller någonting. Fundera vad man skall hitta på som nästa!

Vad nu?

Funderar vad man skulle göra nu? Skulle villa hitta på någonting! Någon som kommer på kaffe? Någon som behöver kusk? Någonting! Blir små tokig av att sitta hemma hela tiden! Suck!

Varit på student kaffe idag! Riktigt roligt att se min lilla kusin bli student! Så fin hon var!

Jätte glad för hennes skull! Nu håller vi tummarna att hon kommer in i följande skola hon har sökt till!

Var efter det när vi kom hem ut och äta. Tänkte först att vi skulle ta hem mat, men kom underfund med att vi kan bra ta lill gossen med oss och gå ut och äta någonstans! Åkte till knäppen och åt gott! Riktigt kul att fara ut en sväng! Sedan var det dags att komma hem och dricka kaffe. Glass har vi också i frysen men den har vi inte påbörjat än! Återstår att se när det blir dags för den att öppnas!

Men nu skulle jag seriöst behöva någonting att göra! Eller sedan bara min bättre hälft kommer hem. Fast det enbart gäller att gå ut och gå eller någonting! VAD SOM HELST MÄNNISKOR!

Uttråkad till max här!