Minnen som dras upp

Fick ett samtal idag på kvällen. Var min farmor som ringde och ville nu höra hur allting är. Talade lite om vädret och dyligt. Mot slutet av samtalet frågade hon om en ros som funnits vid min gamla morfars grav.

Saken är nu då den. Har alltid haft min über ljuvliga gamla morfar vid min sida. Han har funnits där för sin familj i vått och torrt. Det absolut viktigaste för honom var hans familj och vänner, så humoristisk och empatisk. Den bästa av de bästa.
Han avled den 17.2 2009. Var en så otroligt hemsk och tung dag. Fysiskt och psykiskt. Hade jobbat 4 timmar och hade 28 timmar kvar ennu... Alltså inte roligt på nåt vis! Trodde jag ordagrant skulle få något fel!
I alla fall. Hade inte förväntat mig att han skulle gå bort ennu. Inte på en tid!
Han dog i en massiv infarkt... Alla organ slutade upp att fungera efter en tid då de hade tagit så stor skada av det hela!
Var så otroligt svårt för mig att förstå det då största delen av min utbildning har varit baserad just på detta. Hur vi som första vårdare skall hantera och behandla och hjälpa en sån här patient.

I alla fall. Han gick ju då bort före min dimission. Vilket var tungt. Otroligt för oss alla. Hade då dimissions fest söndagen den 31.5, dagen efter min gudsons/brors dop. Så jag åkte efter min dimissions fest till gamla morfars grav och lade en stor ros på hans grav. För att han cokså skulle få ta del av festen. Ville ju så klart att han skulle få vara med och få se sitt första barnbarns barn få ett yrke...
Farmor ringde i alla fall idag då och frågade sedan om det var jag som hade lagt den på graven... Allting jag försökt bearbeta hittills har rivits upp igen. Absolut inget illa menat mot farmor. Men det var så tungt tillika. Förklarade snällt för henne varför jag lagt den där och erkännde då jo att det nog var jag som hade lagt den.

Med tanke på lillen som inte är född ennu. Hade så sett fram emot att gamla morfar skulle få träffa h*n.

Känns så underligt då en person som alltid funnits där för en plötsligt inte längre är det. Inte längre är en del av ens vardagliga liv.

Kom på någonting nu som jag inte ens tidigare tänk på. Gudars vad ajg saknar honom!

Jobbigt det här med att vara så himla känslig för allting! Redan att jag tänker på honom kommer tårarna i ögonen och ne så otroligt stor klump sätter sig i halsen på en! En så stor del av en gick bort då han gick bort.

Vet att han sitter där uppe någonstans och säger till oss vardagligen att inte sörja honom. Utan glädjas för att han kommit till ett bättre ställe och att han alltid kommer att se över oss. Men endå... Han är inte HÄR med mig, kan ju inte se honom, kan ju inte tala med honom, ge honom en kram.

Ush vad tungt det blir.

För att inte vara så totalt deprimerade, fick anställning på ekåsen avd.6. Sjukledighet till slutet av Juli som jag vikarierar. Någonting att göra i alla fall på dagarna. Jäklig helg framför mig. Lördag: kväll, Söndag: morgon+kväll, alltså från 07.00-20.30
Jätte kul!
Timmarna måste stämma!
Fick färdigt säga till om dagarna jag skall vara borta hos rådgivningen och på ultraljud. Tur var!

Annat kul som har hänt. Kollat runt på bebis saker idag. Skötbord, spjälsäng osv. Får nu se när lönen kommer hurdan den är så att man kan börja inhandla det så småning om. Så skulle man ha det undan.

Skall väl se efter lite bebis kläder och bebis sängkläder också så småningom! Riktigt kul att se på saker åt småttingar!

Nåjaa.. Får vara allting för denna gång. Medan man ennu har förståndet kvar.

Skall tröste äta en Domino glass och tänka lite på gamla morfar...

Så tack och god natt för min del!

Shopping resa

For iväg igår för att köpa nya byxor åt mig... Han skulle då föra en lastbil in till Juvanmalm och så skulle vi då sedan åka vidare till Jumbo för att hitta byxor åt mig. I och med att magen bara växer och växer kom jag underfund med att det är lika bra att ge upp hoppet med min gamla och helt enkelt ta och satsa på större, endamålsenliga dessutom. Åkte som sagt in till Jumbo för att se efter... HM bruakr ha bra och fint utbud på mamma kläder... F**N i mej heller! Ett par jeans modell långbyxa, ett par jeans modell capri, ett par tygbyxa modell capri och ett par tygbyxa modell långa... F*****n! Blir så arg! Får beställa åt mig via internet för att hitta någonting! Letat runt på internet och där finns ju massvis, som det då också borde funnits i HM butiken!
Så nu gäller det då att börja fundera på VART skall jag börja leta efter mamma byxor åt mig?
Var verligen dåligt utbud på byxor OCH skjortor för den delen också!

Nåh... Får bita ihop nu då bara.

Fick ju endå någonting köpt åt mig! Tygbyxa modell lång fick duga... Skulle det ens funnits passlig storlek skulle jag nog varit nöjd, men icke!
För den delen kom det en ny ångest attack igår i H&M då jag lade märke till att jag gått upp något grymmt! 3 nummror större byxor redan! Då är jag bara 16+5 veckor! Hmpf!

Får bara bita ihop och tänka på det positiva med att ha en underbar växande mage!
Jobbigt bara då man måste köpa ALLTING nytt då man går upp så otroligt mycket!

Nu är det då bara att vänta på honom att han kommer hem... Ska väl iväg till stan då sedan... Suck... Sedan bär det väl av till min mammas... Måste väl, break the news åt henne om att hon skall bli mormor... Inte den lättaste personen att berätta det åt... Så har förberett mig nu att bli halshuggen!
Varför kan inte min släckt vara lika enkla att berätta det åt som hans?!
Skulle underlätta det här mycket! Alltså väldigt MYCKET!!
Får försöka bara att inte börja gråta om någon inte har den reaktion jag hoppas på. Jobbigt också då man är så känslig just nu och annars börjar gråta för allting och ingenting! Huh!

Får nu bara hålla tummarna för mej att det går bra!

Midsommaren över och äntligen hemma

Arbetade nattskifte förra veckan, slutade vaka fredags morgonen. Då bar det av hem, hoppa i duschen och sedan packa bilen för en färd vidare till Dalsbruk. Där firade vi då midsommar med hans föräldrar och bror. Helt skönt att få fara bort från det vardagliga livet och slappna av totalt! Ett enda samtal under hela helgen och sedan ett meddelande av Bella som hälsade glad midsommar och funderade hur det är med oss!

Allting var nog helt bra under helgen.. God mat, sällskap, bastu, friskluft mm. Vad kan man mera begära?

Hade en grym huvudvärk under hela helgen som inte riktigt ville släppa med någonting. Mått illa som aldrig förr och på söndagen då brast hela humöret. Låg för mig själv i stugan och försökte sova bort det värsta. Mådde så otroligt illa och ville inte veta av omvärlden. Så mycket som att han kom och satte ner sig på sängen och böjde sig över mig för att se hur jag mådde så började jag storm gråta! Ingen aning om varför jag gjorde det!

Han gick iaf ut från stugan då och fortsatte med sitt och jag fortsatte med mitt gråtande och sovande (så bra det nu sen gick). Följande gång han kom in och sade till att maten så småningom började vara klar, så brast det igen!

Känns så underligt när jag bara strom gråter då jag ser honom!

Ok nu har jag ju inte gjort det efter de två incidenterna. Men endå. Personen man älskar över allt annat och snart (ok i december) skall få en bebis med, får en att gråta som aldrig förr bara av att visa sitt ansikte! Huh.

Nåjaa då.

Lite på 3 veckor kvar så är det dags för följande ultraljud! Spännande! Sedan efter Ul är det ca 10 veckor kvar innan det är dags för följande hjärtljud! Börjar lbi svårt att hålla sig!

Känns som en oändlighet innan någonting börjar hända!
I denna vecka då börjar det bli dags att inhandla nya byxor åt mej. Har absolut inget kvar som går... Mjukis byxorna passar i och med att de är så otroligt stora. Men Jeansen går inte på något sätt mera! Tur har vi fint och varmt väder nu så jag kan gå med shorts!

Magen syns allt mer och mer och vill inget hellre än att få träffa lillen! Spännande!

Kan berätta min egen uppfattning och tankar om graviditeten, SÅÅ otroligt spännande och en otroligt fantastisk kännsla att ha någon och växa innuti dig!
Svårt att egentligen förstå vad som pågår inne i magen!

Får vara allt för denna gång, börjar bli så förbaskat hungrig så måste laga lite mat nu då!

En liten början på det hela

För att få en liten börjar på det här hela då... Nu som bäst befinner jag min inlåst bakom massvis med dörrar i Ekåsens sjukhus i Ekenäs... Har då nattskift 4/4... Skönt med vakledigt över helgen.
Är då inte anställd här utan gör inhoppnings jobb lite nu som då... De ringer då de behöver och jag säger till om det passar mig att komma på jobb den dagen...

Är då närvårdare med utbildningsprogram för Akutvård... Min "specialisering" är då ambulans verksamhet och akutpoliklinik verksamhet... Har då nu fastnat inom mentalvården... Inget stadigtvarande arbete som bäst i och med lite problem som uppstått då jag ansökt om arbete...

Så på det viset lever jag mitt liv nu... En dag i taget...

Har heller inte möjlighet att arbeta så himla länge till då det räknas med en liten tillökning i "familjen"... Alltså då vår lilla familj på 2 st som bäst... Jag och han... Blir 4.12 förhoppningsvis en liten som kommer med oss.. Så här kommer då att finnas lite uppdateringar om måendet och allmänt om lillen... Samt då tankar och sådant som kommer längs med vägen till dagen D...

Nu då, med tanke på att klockan är över midnatt, så har vi ju fredagen den 19 juni... Som bäst är vi då så långt som 16 veckor jämt... Några veckor kvar innan följande UL skall göras... Väldigt spännande! Varit på ett vecka 12 (exakt på dagen) och det var underbart! Att äntligen få se den lilla "främlingen" som finns inuti en och tar skydd av mig... För någon vecka sedan var vi och lyssnade till hjärt ljuden! Helt magsikt! Snabb och starka hjärtljud började höras! Har så mycket som 13 veckor kvar tills följande hjärtljud skall göras! Så jobbigt att vänta på det! Känns om om tiden bara rinner iväg från en och här är man nu! Tillika som det känns som man trampar i ett deg fat! Tiden vill ju inte gå någonstans!

Känns som en oändlighet tills lillen skall komma!

Känner sig också osäker på allting som måste skaffas! När är det dags att börja inhandla allting? Vad borde man börja se över nu? Vad allt BEHÖVER vi tills lillen kommer? Jobbigt att fundera ut allting! Skulle ju villa börja hamstra in allting nu redan!

Får försöka hålla sig i kragen och vänta en stund till!

Vill ju inte att någonting skall gå fel heller med det här!

Massivs med saker att se till ennu före någonting annat... Borde ta en själv i kragen nästa vecka då allting börjar lugna ner sig och sköta om ärenden!

Nu är det dags för en liten rond här på avdelningen... Kolla att allting är som det skall vara! Sedan är det nog dags att äta någonting... Underligt hur ens matlust har förändrats! Som om jag skulle ha ett svart hål i magen! Nåjaa... Skall försöka få allting undan nu så att man kan börja göra någonting vettigt här medan man väntar på att följande ksifte skall komma och lösa ut oss härifrån!

Tack och god natt!

Själv bär det av först imorgon nångång att gå och lägga sig!