Innan vi åkte till stan så åkte vi till M's farmor och hälsade på hans farbror med fru och barn. Vilket jävla liv det blev när jag kom dit med William! De åkte med oss in till stan och det var full rulle på vid vagnen hela tiden. Inget illa menat mot någon, men det gick lite väl över. Trots att man sa till på skarpen åt dem att låta vagnen vara ifred då William försökte sova så gick det inte hem. Så gubben var lite slut när vi kom hem. Somnade i stan, vaknade inte då jag lyfte upp honom, satte honom in i bilen och ut ur bilen! Då vet man att han verkligen slut!
har varit en massa onödigt stridande hemma igen. Försökt förklara om det. Sagt till, jag vet inte hur många gånger, men ingenting går fram. Så jag skrev ett litet dokument på datorn åt honom så han fick läsa.
Jag vet att mycket som jag vill ha är sådant jag inte kan få. Men kan jag ens få en liten del?
Börjar kännas så jobbigt att alltid måste begära och tigga efter uppmärksamhet av personen du älskar. Fått också höra att en stor del av mina drömmar är någonting jag drömmer om enbart för att vara som alla andra. Men det tänker jag göra klart nu. Jag skiter i vad andra tycker och vad andra gör. Det jag drömt och hoppats på har jag gjort för att jag verkligen älskar den där tölpen jag är tillsammans med och har barn med!
Sade också åt flera vi diskuterat allting med, att skulle det inte varit M som jag blev gravid med, skulle jag nog aldrig gjort de besluten som jag gjort. Missförstå mig inte. Älskar min son över allt annat! Han är min ögonsten!
William kryper mer och mer, ställer sig upp över allt vart han kan få tag i någonting! Tiden går allt för fört!
Saknar min lill BEBIS!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar