Första midsommaren!

Har firat Williams första midsommar! Var ut till Dalsbruk och fira! William sov duktigt under nätterna och dagarna! Han sov hos farmor och farfar under nätterna så vi fick sova ut riktigt ordentligt. Riktigt skönt att vara ut. Men ack så tråkigt. Hjälpte lite till att lägga upp lusthuset. Som tack för det började mitt diskbråck krångla! Jätte trevligt. Själva midsommar kvällen. Ja vad trevligt. Allting var nog helt okej. Tills vi lagt lill gubben och sova och gick ut på terassen och sitta. Börjades tala om en massa människor. Sedan då jag frågade vem och vad, kom det av person nummer ett: inga behöver du bry dej om dom, de e gammalt redan. Person nummer två: De e någon som M's bror har haft som sommar flicka, inte behöver du alls bry dig nu om vad vi diskuterar.

Till och med min kära sambo försöker kasta bort allting och få mig på andra spår. Skällde ut dem, trevligt att de talar om gamla minnen vad han och hans bror har haft för brudar och vad de har gjort när och sedan inte berätta åt mig VEM de talar om. Skulle de fan har gjort det DIREKT skulle jag vetat PRECIS vem det var. Men nej!

Blev så satans förbannad på hela den familjen att jag tog min cider och stack. Trevligt att spendera midsommar kvällen ensam ute i blåsten på berget. Fick i alla fall se sol nedgången. Riktigt fint. Påpekade åt min kära sambo också att han inte behöver se den med mig. Så han kan hålla sina kära minnen som han har med sina ex. Förstod nog precis vad han menade med att det är vackert att se det. Är så arg, ledsen och sårad!

Varför är alla andra viktigare än mig? Varför sitter han hellre med sina föräldrar, istället för att krama om mig då jag redan mår crap över allting som dom säger och gör!? Satt för fan inne med William och nattade honom medan de satt ute och skrattade åt honom när han ropade. TREVLIGT! Sitter inne och gråter, de ser in, men verkar inte bry sig ett s-k-i-t! Tack tack må jag säga!

Börjar bli så jävla förbannad på allting. Jag kan aldrig ge honom det som många andra gett honom. Men fan anamma jag har gett honom MYCKET mera än vad någon annan någonsin har gett honom! När skall jag bli uppskattad för det? Känns så förbannat dåligt då han berättar öppet vad han ahr hittat på åt andra människor, men inte kan ens försöka någonting det samma gällande mig! Inte hittar han på någonting romantiskt åt mig någonsin! Sade åt honom att det ända som behövs är att vi far på tumanhand ut med båten, eller NÅGONTING extra än sitta och se på hans föräldrar!

Fått många gånger höra att jag MÅSTE säga direkt till honom om det är någonting. Men vad fan! LYSSNA på mig då! Är det verkligen så FÖRBANNAT svårt att förstå?! Eller är han så jävla dum? Nu just funderade han också varför jag är arg och sur. SKREV ETT JÄVLA MEDDELANDE ÅT HONOM PÅ MIDSOMMAREN FÖR ATT HAN KANSKE SKULLE FÖRSTÅ. Men när den jäveln kommer ner och skall sova. Så säger han hej, frågar om han får släcka ljuset. Säger åt mig att släcka lampan när jag läst klart och sist men inte minst... God Natt.

Varför månne jag är arg och sur? Varför?

Funderar många jävla gånger varför jag står ut med allt detta. Många gånger känns det som om jag skulle ha det mycket bättre utan att skit.

När skall jag bli behandlad som jag förtjänar att bli det?

Innan jag ens vågade öppna mig för honom och ge honom en chans lovade han att aldrig behandla mig dåligt. Alltid se till att jag får det jag förtjänar... Jag skiter totalt i materiella saker. Skiter i fast jag måste bo i en pafflåda och klä mig i en potatis säck. Bara jag skulle överhuvudtaget bli visad känslor. Har inte fått en puss sedan lördag natt... Väldigt uppmuntrande. Känner mig så dålig som dålig kan bli. Han har inte sagt åt mig att han tycker om mig eller älskar mig... På jag vet inte hur länge... Ännu mera uppmuntrande! Skulle ha sån jävla lust att kast allting och försvinna. Är för helvete bara i vägen för honom när han skall leva sitt liv.

När skall jag bli behandlad som jag förtjänar? När skall han göra någonting speciellt för MIG och inte berätta vad han gjort med sina ex..? Bryr mig fan i det, men det sårar när han inte sedan bryr sig om mig. Jag har ändå burit hans barn i över 9 månader... Borde det inte räknas som någon slags bonus? Så egentligen borde jag vara mera värd än någon annan av dem... Tydligen inte.

Så alla som har haft "juttu" med honom, eller varit tillsammans med honom så han ju försöka igen, för han verkar ha mera känslor för er än vad han någonsin haft för mig.

Vad sen?

Vad göra sedan då? Just spenderat flera timmar ensam. Det snurrar ganska mycket onödigt på som bäst. Sitter mest och tänker på allting som pågår i ens liv. Förväntningar och sådant. Vad man vill, vad man hoppas att aldrig händer. En massa onödigt. Tänker mycket på det jag sade här om kvällen åt M. Funderar om det verkligen är värt det? Varför gör man så mot sig själv då man ändå mår så dåligt för det?

Fick en stor klump i magen idag. Skulle haft lust att kasta allting i backen och springa och gömma mig och gråta ut. Men det är väl inte värt det?

Funderar också varför alla andra människors tankar och åsikter måste påverka oss?

Sådan man får ta väl?

Trodde ändå inte det då jag hade för mig att jag hittat en person som bryr sig fan i vad andra tycker och tänker. Vi skulle ändå inte vara ett par om jag skulle ha lyssnat på alla andra vad de hade att säga om oss. Samt allt man var med om egentligen ens innan det blev han och jag på riktigt så här officiellt.

Life's a bitch and then you die.

6 månader...

William blev igår 6 månader gammal! Stora pojken! Svårt att förstå att det verkligen har gått SÅ lång tid sedan han föddes! Tiden går så fort!

Var igår efter en krockad polo. Tar lite delar ifrån den som vi behöver och lägger över på min polo sedan. Kanske vi börjar få den i skick!

Konstaterade också att det är lika bra att ge upp hoppet om någon ändring! Eller jo ändringar kommer det att bli, men nu är det ju någonting annat jag mera tänkt över. Närmare sagt min "bättre" hälft. Men det är väl okej för en person att drömma? Börjar bara bli trött på prat. En massa prat. Sedan blir det inte mycket mera än det. Satt och funderade ifall det verkligen är så mycket som jag begärt och drömt om. Försökt pratat om det mesta och gjort det. Blivit mycket prat om det mesta men det blir kvar i det skede!

Förstår om man inte är van att vara öppen att det är svårt. Men tycker då att man sedan inte skall fundera varför jag är nedstämd och ledsen. Speciellt då jag säger rakt ut vad jag behöver höra. Typiskt att det inte går fram. Får väl bara vänja mig med det? Eller skall man verkligen det sedan? Jobbigt det här!

En tid

En liten tid sedan senast. Inte kan man alltid hinna komma in och skriva några rader. Haft ganska fullt upp under helgen. Igår spenderade jag nästan 4 timmar till att laga och fixa bilen. Snygg så länge det varade! Nu kan man inte säga att den är lika snygg mera! Skall ta M's brors bil som nästa och fixa upp den.

Haft mycket att fixa och laga. Skall se när det börjar löpa sig framåt!

Nu är jag på tuman hand med William. Pappa åkte iväg och träna. Skippar min jumppa idag. Får bli imorgon istället! William skurrar på längsmed hela lägenheten i sin gå-stol som bäst. Så otroligt söt liten kar jag har!

Var till sjukhuset på fredagen på prick-test och mjölkprovokation. Ingenting visades på sjukhuset. Satt dr några timmar. Fortsätter hemma nu sedan med att ge honom vanlig mjölk. Får nu se om det börjar visa sig någonting eller om det är borta nu redan. Har hållit på sedan fredagen med det. Har inte ännu börjat visa sig någonting. Tillika hoppas jag att det inte kommer någonting och vi kan fortsätta som normalt. Men tillika börjar jag fundera ifall det kommer.

Men som sagt! Hittills har han bara haft magen lite tokigt. Men han får antibiotika nu också för öroninflammation som läkaren upptäckte på sjukhuset! Så det kan ju bero på det! Lite svårt har han haft att sova om nätterna nu efter vi börjat med vanlig mjölk. Hoppas det är någonting tillfälligt det också! Kanske vi slipper alla sjukhus besök och dylikt! Funderar på att börja laga en cheescake. Skulle vara gott med någonting sådant!

Skall börja sleva ihop en sådan!

Nyt kävi näin!

Så gick det på det viset. Ibland funderar jag vad jag gör fel? Största delen av tiden känns det som om jag gör någonting fel. Många gånger blir man så frustrerad när det kommer en massa bull shit. Man vet hur det egentligen är, men han kan bara inte erkänna det. Vet inte bara vad man skall göra nå mera. Oberoende hur mycket sanningen än gör ont att höra, hör jag hellre det då, istället för en massa crap som vi båda vet att är det!

Varför skall det vara så svårt? Nog blir det väl bara bra bara det blir någon sorts ändring? Funderar bara när det skall bli det?

Blev deprimerad. Folk som väntat och fött barn en lång tid efter mig har kommit ner till sin gamla storlek. Why haven't I done that? Springer på Zumba, pilates och allt annat för att komma i form. Ändrat mat vanor och allting. Har slutat äta godis och allt annat ohälsosamt. Vad mera? Kommer helt och hållet att sluta äta! Skall inte äta någonslags fett mera Höh.

Vill inte se ut på det här viset mera... Känns som om vår par relation blir lidande på grund av det. Inte att han erkänner det, kanske han inte tycker samma som jag. Men kan ändå inte låta bli att tänka på det. Speciellt inte då man varit en liten spinkig tjej och nu plötsligt sväller fläsk valkarna över. Jobbigt att se på, verkligen!

Skall dricka en kopp kaffe och äta en morot eller någonting. Fundera vad man skall hitta på som nästa!

Vad nu?

Funderar vad man skulle göra nu? Skulle villa hitta på någonting! Någon som kommer på kaffe? Någon som behöver kusk? Någonting! Blir små tokig av att sitta hemma hela tiden! Suck!

Varit på student kaffe idag! Riktigt roligt att se min lilla kusin bli student! Så fin hon var!

Jätte glad för hennes skull! Nu håller vi tummarna att hon kommer in i följande skola hon har sökt till!

Var efter det när vi kom hem ut och äta. Tänkte först att vi skulle ta hem mat, men kom underfund med att vi kan bra ta lill gossen med oss och gå ut och äta någonstans! Åkte till knäppen och åt gott! Riktigt kul att fara ut en sväng! Sedan var det dags att komma hem och dricka kaffe. Glass har vi också i frysen men den har vi inte påbörjat än! Återstår att se när det blir dags för den att öppnas!

Men nu skulle jag seriöst behöva någonting att göra! Eller sedan bara min bättre hälft kommer hem. Fast det enbart gäller att gå ut och gå eller någonting! VAD SOM HELST MÄNNISKOR!

Uttråkad till max här!

Gratulerar!

Idag blir min kära kusin student! Massor med gratulationer till henne! Skall så småningom börja göra oss klara för att åka och fira henne! Så stolt över henne att hon klarade det! Skall hålla tummarna åt henne att hon klarar inträdes förhöret och kommer in till högskolan! Spännande!

Det var mina planer också, men fick inte genomföra allting då jag väntade William. Suck. Känns nog ganska bittert, men min tid kommer! Jag hinner nog ta igen det ännu!

Skall börja göra oss klara att åka iväg. Lite kvar att fixa på mig själv ännu... T.ex. sätta på mig kläder :) Kanske skulle vara ett vinnande koncept att göra det!

Ibland, ibland, ibland, alltid!

Ibland skulle jag bara vill ta och öppna allting. Kolla upp precis allting! Sätta ut alla satans kort på bordet. Men jag är för snäll för det. Är allt för snäll för att göra det. Visserligen skulle allt det hjälpa mig att komma rent undan, få en massa annat bort från min nacke. Men sedan har jag så himla svårt att svartmåla andra! Får så dåligt samvete när det väl kommer till kritan. Idag kom det igen som en smäll åt mig. Funderade allvarligt på att ta och skita i allting. Skrev också att vi kan bra göra på det viset. Men då går det HELT och hållet över. Tänker inte sitta och laga mig själv i pisset på grund av någon annan! Har gjort det så många år nu redan. Har försökt så många år nu också att få mina egna saker upprätt. Men till vilken nytta?

Börjar vara så förbannad på allt och alla. Var riktigt arg för en stund sedan. Det kom nog ut nästan allting då. Och det är bra. Det är på väg åt rätt håll i alla fall!

Förbannat!

Fått snuva under natten! Helvete ändå! Skulle verkligen inte ha tid med någonting sådant nu!

William slockna i sin tur igen. Var inte länge uppe. Säkert skönt att sova nu när det är svalt. Så han får nu sova så mycket han vill. Vet inte när han steg upp på morgonen. Har sovit som en stock! Vaknade och började fundera vart jag hade min bättre hälft. Steg upp för att snyta mig och dricka lite och då sitter han snällt med sin son i famnen! Så gulligt!

Försöker dricka kaffe. Inte det smakar ens. Så då är det nog någonting som är fel.

Funderar vart den bättre hälften blir nu. Han skulle åka iväg och laga AC:n i bilen. Skulle vara borta en halv timme. Har nog gått en liten tid över det. Inte för det. Skönt att ha honom borta lite emellan åt ;) hah!

Nej ingen panik. Får hålla min dator för mig själv en stund. Och så klart, det bästa med mina och Williams morgnar! Disney Channel! Så klart så skulle jag ju annars inte se på den, gör ju det bara för Williams skull ;)

Väldigt underhållande så här på morgonen då det inte kommer så mycket annat!

Frågade just om han varit och sökt tidningen. Nej det hade han ju inte. Sedan ber man honom snällt att sätta ner sig så kan jag gå efter den. Men nej. Inte kan man lyssna heller.

Får väl snart en annan bil att köra lite med. Skönt.

Skall försöka få någonting i sig så här på morgon sidan!

Skratt eller gråt?

Visste inte riktigt vad jag skulle göra igår. Skratta eller gråta? Pratade en hel del om allting igår med herrn i huset. Riktigt trevligt att fråga ut och prata på. Det var bara en kommentar som jag inte riktigt sedan visste hur jag skulle ta. Eller vi började senare på kvällen när de tvar dags att gå och lägga sig prata igen om en massa. Försökte förklara åt honom att det många gånger är totalt lönlöst att försöka säga någonting åt honom då han tolkar det som han vill och blir skit arg på mig. Oftast vägrar han lyssna när jag försöker förklara hur det känns och han verkar nog förstå att han är på det viset. Sedan berättar han vad jag skall göra istället för att hålla munnen fast och vara arg. Tillika verkar han inte fatta vad man många gånger försökt göra! In genom ena örat och ut genom andra.

Sedan som en kommentar av honom var att han inte läser bloggen min av princip sak, så jag skall tala ut med honom istället?!?

Jaa'aa. Är det inte det jag försöker göra hela tiden? Hur mycket av det jag försöker säga åt honom går egentligen fram? Verkar inte vara allt för mycket bara!

En sak fick jag konstaterat igår. Han verkar inte ha en blek blå aning om vad han gör när han har druckit. Så jag kan ju inte vara arg och förbannad på honom i oändlighet. Men då kommer vi sedan till den punkten. Varför kan man bara inte låta bli då att göra allt det där när man är full?

Han visste inte mycket av det jag berättade åt honom om vad han har gjort och sagt med några promille i pannan. Men varför då göra allt det där som sårar en? Varför bara inte hålla sig i skinnet? Han kan tydligen inte tänka riktigt på det klara då. Men då får man väl fan i mej sluta gå ut och supa då? Skall man VARJE gång han är ut, bli sårad, arg, besviken? Vet verkligen inte om jag orkar med det?

Sedan allt annat med på köpet. Hoppeligen förstod han mig när jag förklarade hur det känns många gånger. Vet inte om han ville lyssna på mig. Men det gjorde han... Väl?

Skall laga nåt smått att äta. Börjar vara hungrig igen.

Återstår att se hur det blir!

Nog är det underligt.

Ibland vill han veta vad som pågår. Ibland vill han veta vad man är ledsen över. Sedan när man väl försöker prata ut med honom. Blir han och börjar gäspa samt blir då jätte trött och skall gå och lägga sig. När det väl börjas diskutera någonting annat så går tröttheten över och man orkar vidare. Blev så förbannad igår då han sedan började fundera varför jag gick och lade mig. Hörde på honom en ganska lång stund i sängen ännu sedan då jag gick och lade mig. Sedan funderar man varför jag är sarg eller ledsen?

Blir bara så sårad av det hela. Sedan när det kommer fram saker, man gärna hade vetat innan. Men nej. Nu när det väl är försent att egentligen göra någonting åt det. Det ändrar ändå inte det faktum att det kan såra en människa.

Fick så roligt också då han tydligen inte vetat om en stor del han har berättat. Får påpeka bara att ja'aa. Dummt huvud får kroppen lida. Samma sak de där UR usla ursäkterna man fick. Skulle haft lust att slå honom. Riktigt ordentligt.

Men vad kan man nu här? Får känna sig obetydlig och onödig. Oälskad samt allt annat man möjligtvis kan känna sig. Jävligt dålig om man sätter det enklast. Kan inte ge honom allt jag skulle vilja göra. Visst har gett honom ett barn, tycker personligen det är VÄLDIGT stor greij! Men det verkar bara vara till problem. Trevligt att måsta dagligen, konstant gå och tänka på allting.

Väldigt trevligt att gå dagligen och fundera på ifall han överhuvudtaget har några känslor för en.

Skall laga någonting att äta nu. Skit hungrig. Skit sur.