Börjar smak trä de häran

Börjar bli fed up med M och hans förbannade FBK. Idag när jag just hade kommit från Zumban, åkte jag till hans föräldrar och drack en kopp kaffe. Var på väg ut genom dörren för att åka hem och duscha och äta... Piper det ju såklart till i telefonen hans och han kastar pojken i famnen och sticker... Säger bara att jag skall vänta en liten stund där med pojken så kommer han snart... Tog nästan 2 timmar innan han kom... Inget annat men man mår illa för att man är så hungrig och genom svettig. Skit nu i det! Bara han får krysset!

Kommer ännu en vacker dag att spränga det huset i luften!

Skiter väl i att jag kommer i andra hand, men vad fan! Pojken är väl ändå ett snäppe viktigare än brandbilarna?

Vet att brankkis alltid har prioriteras mera än mig och det kommer det alltid att göra...

Börjar verkligen bli slut på det hela!

Idag om jag skulle haft någon annan plats att åka iväg till med William så skulle jag gjort det. Skulle verkligen inte varit hemma och vänta på honom!

Var själv med bil, medan han var gående med vagnen... Jag hade ju ingen bilstol heller med mej. Så det var bara att börja gå tillika som man kämpa emot att spy.

Jäävligt nice de vet ni!

Skall försöka hålla nerverna i styr nu! Skulle kunna slå ihjäl honom.

Känner sig verkligen värdelös. I hans ögon finns det inte så mycket annat som är värt någonting än brandbilarna.

Börjar verkligen ta emot att känna sig så här skit konstant. Skulle man ens någon gång bli uppskattad och visad till att man är omtyckt. Men fan i mej det skall nog vara svårt.

Sedan funderar man varför jag ser så mycket ner på mig själv. Har väl ingen jävla orsak att tycka gott om mig! Hjälp mej då så kanske jag någon gång möjligtvis kan sluta hacka ner på mig! Har ju inget jävla värde nå mera! Så varför ens låtsas som om man skulle ha det?!?!