Så att sådant!

Jo... Vad man nu mera ska säga nu för att inte bli allt för elak och spilla ut totalt allt...

Lite upprörd som bäst... Vet inte... Dåligt humör, mår illa, har jobb på jobb på jobb... Sedan är man hemma timmtalet ensam utan någon annan och när ens sk. bättre hälft kommer hem är han elak och sur som ett bi. Ryter till och höjer till rösten för ingenting. Ursäkta att jag finns och existerar!

Sku det inte vara för att man är så känslig och gråtig annars av sig sku det ju inte vara någonting men nu är det ju så som det är... Jvla skit!

Imorogn har jag morogn tur igen... 3/6 då.. Sedan en dag ledig och nattskiften! Suck...

Nåjaa...
Sku vara intressant att veta vad man gör för fel hela tiden...

Inte någontign annat... Börjar ibland bara fundera på ifall allting är värt det här... Eller är det någonting man har tagit upp över öronen...
Allting just nu gör en så osäker. Inte roligt att sitta här med magen i vädret, som bara blir större och större. Och allting som det är just nu, är jag den enda som tar glädjen av att få uppleva allting... Verkar vara den enda som är intresserad av vad lilla knytet håller på med i magen. jobbigt det också.

Just nu vill jag inte någontign. Vill bara bort härifrån.

Inte heller roligt då man verkligen börjar funderar på ifall det är värt att vara här och nu. Eller om man sku ta sig i kragen och åka iväg... Inte så värst smart funderingar man har, vet ju det själv. Men vet fan i mej inte vad jag ska ta mig till med just nu.

Ingen skillnad vad man försöker att säga åt honom så är det fel. Ber om lite ödmjukhet, vänlighet... Får inget svar, ser inte ens åt mitt håll. Ryter till bara och funderar vad fan mitt problem är... Ifall allt han gör är fel. SKU DET FAN VARA DET SKU JAG JU FÖR HELVETE SÄGA DET!

Känner mig bara så jvla hjälplös just nu.

Orkar inte just nu med någonting. Far ut och gå en sväng innan man gör någontign man kommer att ångra. Jvla skit.